9. nov, 2020

I väntans tider?

Här gick det undan sedan sist. Iris kom snabbt in i höglöp och det blev en lite oplanerad resa till Stockholm. Damen har varit ganska tystlåten under löpet, bara kuttrat lite då och då. Började snart att rulla runt och skruva på sig och plötsligt var vi där. Hon höglöper ju! Det var bara att ge sig iväg. Väl framme hos den blivande partnern, som normalt brukar hälsa oss välkommen, blev vi fullständigt utmanövrerade av Iris. Omedelbar kärlek, i alla fall från hans sida.

Efter att ha installerat dem i parningsrummet började uppvaktningen. Till en början försökte Iris hålla honom på lite avstånd, han var lite "het på gröten" och hon hade inte hunnit bekanta sig med rummet ännu. Så vi lät henne vara själv en stund i rummet medans Lancelot otåligt och träget ropade efter henne. Efter det gick det bättre och så småningom gav hon efter. De trivdes i varandras sällskap och vartefter dagarna gick blev de lite lugnare och kunde slappna av mellan varven. Gentleman som han är passade han på att putsa på Iris mellan varven. Bäst att hålla sig på god fot. Det hela verkar ha gått bra i alla fall. Så nu återstår några veckors väntan innan vi ser om parningen har tagit och vi kan se fram emot kattungar runt nyår.

En trött Iris blev lite misstänksamt mottagen här hemma vilket resulterade i eget rum över natten och naturligtvis gjorde matte henne sällskap. Tror hon tyckte det var skönt att få sova ifred och vi hade båda sovmorgon dagen därpå. Därefter har det gått bra med de andra katterna och vi har lugn och harmoni i kattgruppen.

Så nu är det bara att avvakta............