27. feb, 2018

Jämna plågor!

Oj, det var länge sedan jag skrev något trots att det hänt massor. Den förbaskade vinterkräksjukan gjorde att jag däckade nästan en vecka, vilket alla arbetskamrater en efter en också gjorde, vilket resulterade i att det blev ganska tufft på jobbet när det fattades personal varje dag. När man sedan kommer hem trött och frusen, och det kör ihop sig hemma med, då är man inte så kaxig.

Det har varit riktig osämja i kattgruppen och det har varit ett himla bestyr med att få rätsida på allihop. Ibland blir det så fel och man vet inte riktigt vem som startat bråk eller varför det uppstod. En stark irritation har det varit i alla fall vilket har lett till att de måste hållas isär och olika konstellationer har prövats. Nu verkar det fungera något så när i alla fall. Har städat och anpassat alla rum utifrån egna antaganden och gissningar om vad som blir bäst. Hankatten Mascot är åter förpassad till eget rum och utan kontakt med honorna. Jag tror hans närvaro och ständiga lockande blev för stressigt för mammorna, även om han är den snällaste man kan tänka sig.

Härom natten fick jag till och med gå upp och tejpa fast kartong över glasrutorna i dörren till vardagsrummet så de inte skulle se varandra. De stod på var sin sida och bara gormade på varandra. Det var verkligen "passa dig noga" som gällde. Usch, det låter så otrevligt när de ryker ihop och man kan tro att det är världskrig på gång. Det som gör mig mest förundrad är att han inte alls går ihop med den kastrerade honan, som jag hade tänkt skulle kunna vara sällskapsdam till honom. Men det går inte! De är som man brukar säga "som hund och katt". Nu gäller det att behålla lugnet i katteriet och låta honorna känna sig trygga, var och en på sitt håll, innan de sammanförs igen. Hoppas att allt ska återgå till det normala när kattungarna väl har lämnat hemmet och mammorna inte har någon att vaka över.

Några kattungar är nu tingade och fler besök väntas framöver när de är lite större. Alltid lika trevligt att träffa blivande kattägare och prata katt, katt och åter katt. Det känns extra bra när man hittar bra hem till de små då man hunnit fästa sig vid dem under de tolv veckor som de bor hemma. Alla har de olika personligheter och brås olika mycket på mamma eller pappa, både till temperament och utseende.

Så den sista tiden har bestått i jämna plågor både för två- som fyrbenta i familjen. Nu hoppas vi på lite lugn och ro för alla inblandade och allra helst för matte som varit vaken nästan dygnet om, känns det som i alla fall, och vakat över stora som små. Utöver det praktiska jobbet i hemmet finns också en hel del pappersarbete att ordna med när man har kattungar. Roligt men tidskrävande.

Längtar till våren, är så trött på gråa, kalla vinterdagar och avsaknad av en värmande sol. Tror katterna också börjar tröttna på kylan och längtar efter att få komma ut, lapa lite sol och få lite luft i pälsen. Det skulle pigga upp lite.