6. nov, 2017

Herregud vilket oväsen!

Mina planer i katteriet fortskrider som planerat, nästan. Bokat tid för blodprovstagning och HCM-scanning för flera katter och tror mig hinna få allt klart innan ev parningar. Då börjar Thalia att höglöpa! Den som hört en löpande katt vet hur irriterande det kan vara att höra detta ständiga jamande. Hon börjar lite kuttrande för att sen gå över i ett klagande nästan desperata rop. Gång, på gång, på gång. Jag tror jag blir tokig! För att förvärra saken ytterligare nappar vår unga hane på ropen. Han är verkligen allert, till min stora förvåning, och ger sig i kast med den viktiga uppgiften omedelbart. För att riktigt imponera på henne "sjunger" han så vackert, långa serenader som aldrig tar slut. Herregud vilket oväsen!

Trots att man hört det förut och trots att man väntat länge på att det äntligen ska hända, så blir man lika förvånad varje gång. Var hon så här gapig förra gången? Och hanarna är de verkligen så jobbiga? Det blev inte mycket till sova den gångna natten med detta oväsen i öronen hela tiden.

Stiger upp kl 04 för att det bara inte går att sova. Jag undrar oroligt om mina grannar också hålls vakna? Hankatten har ett eget rum men vill absolut inte vara instängd där, trots att han har sällskap av den kastrerade honan. Så lite snabbt platsbyte, alla honor förpassas till kök och vardagsrum, stängda dörrar, och hankatten får hela övervåningen och nedre hallen för sig själv. Mycket bättre tycker han och vandrar upp och ner i trappan och letar lite längtande efter honorna, men verkar till slut nöjd med resultatet och somnar utanför köksdörren.

Jag förser mig med lite nyponsoppa och en kopp kaffe och lägger mig sen i soffan och drar en mysig filt över mig. Kanske man kan få några timmars sömn ändå. Thalia lugnar ner sig när hon får lite sällskap och somnar sedan mitt på rumsbordet. Trött kan jag tänka efter att ha blivit uppvaktad större delen av dagen. Det verkar som om arrangemanget gett resultat för en total tystnad infinner sig plötsligt. Jag kastar en blick på klockan som nu hunnit bli lite över 05, flyttar lite på hunden som bara måste ligga på samma filt som jag och makar lite på katten som ligger under hakan på mig. Filten räcker inte över fötterna vilket irriterar mig lite men eftersom jag inte ids flytta på mina älsklingar får det väl gå för den här gången.  

Det är mycket man offrar innan man kommit så långt som på bilden. Men det är det värt, sötare får man leta efter  Hjärta