10. okt, 2017

Stressigt, jobbigt och roligt!

Ja, då var helgens utställning klar för den här gången. För första gången har vi, maken och jag, varit delaktiga i arbetet bakom kulisserna. Stressigt, jobbigt men riktigt roligt. Det är ju först när man får vara delaktig i genomförandet som man förstår hur mycket arbete som ligger bakom. Lika roligt är det förstås när andra utställare tackar för en bra genomförd utställning.

Den här gången ställde jag ut tre katter och hade en dubbelbur att inreda. Samtidigt som man vill göra det mysigt för katterna vill man naturligtvis också göra lite reklam för sin uppfödning. En snygg exponering som gör att besökare stannar för att titta på katterna och prata några ord. Efter att buren är i ordningställd, katterna på plats och all övrig packning undanstoppad, då är det dags för frukost. Vem orkar göra frukost kl 05.00 på morgonen?

Det gick bra på utställningen, så som jag hoppats och trott. Elsa och Mascot fick båda Exellent 1 och fina bedömningar som jag är riktigt nöjd med. Thalia blev lite vresig innan vi skulle upp till domaren, efter att jag kammat henne för tredje gången, så lite orolig var jag att hon skulle bli oregerlig. (Precis innan hade en annan kattägare kämpat med en stressad katt. De är inte så lätthanterliga i en sån situation). Jag fick bära henne på armen en stund innan så hon fick se sig lite omkring, och som tur var skötte hon sig bra och domaren kunde göra bedömningen utan krångel. Det var lite extra spännande eftersom hon hade chans att bli champion. När domaren sa att hon får sitt CAC, då visste jag att hon tagit sin titel :)

När man är klar med sina egna katter släpper stressen något och man känner sig lite lugnare till mods, kan slappna av lite nu. Jag hjälper till i sekreteriatet efter lunch, och herre gud vad papper! Nästan 400 katter som bedöms och på alla bedömningssedlar ska kattens namn skrivas in, i efterhand, och alla lappar sorteras i nummerordning. Jo, det gick bra. Det tog några timmar men ordning blev det till slut.

Det är mycket kvar att göra när alla utställare gått hem. Hur mycket sopor kan det bli? Som vanligt finns det folk som inte städar efter sig, klarar inte att slänga sopor i rätt behållare, en del orkar inte ens leta rätt på behållaren, det kan ju någon annan göra, de som städar golvet sedan. Det tog sin tid att plocka ihop möbler och övrigt material, städa och kasta sopor, packa bilar och släp med allt material som skulle tillbaka till klubbens lokal.

Mörkret har sänkt sig över utställningshallen, det regnar och blåser när vi till slut är klara. Det värker lite i ryggen och benen efter tre dagars bärande, stående och gående. Huvudet känns tungt och tröttheten tynger i ögonlocken. Men ändå känner jag mig nöjd och glad. Äntligen är vi klara.

Väl hemma orkar jag inte packa upp väskorna, de får stå i hallen till dagen därpå. Kaffe och smörgås, gulla lite extra med katterna och hunden, sen raka vägen i bingen. God natt!