6. okt, 2017

Vilket påhitt!

Tiden rusar iväg och dagarna går så fort. Trots noga planering är det alltid något i sista stund som ska göras. Hela veckan har gått åt till att bada katter, fönat katter, kammat katter och packat till utställningen. Hur mycket grejer som helst i väskor och påsar som står travade i hallen. Nästan lika mycket som inför en semester utomlands. Men helgens aktiviteter är inte någon semester på en solig strand någonstans i söderhavet utan ett inferno av katter och kattmänniskor som ska trängas på en liten yta under några dagar.

Själva badandet av katterna är ett kapitel för sig. Det brukar vara en blöt historia som man inte gärna vill dra ut på tidsmässigt. Ett försök att kombinera mina teoretiska kunskaper, mitt praktiska handlag med en blöt, hal och slingrande katt. Till slut kan jag linda in den blöta katten i en badhanduk, torka den omsorgsfullt och sen låta den vila en stund innan nästa moment, katten ska fönas torr. Vilket påhitt!

Jag kan definitivt inte påstå att katterna gillar att bli fönade. Hela tiden försöker de att undkomma den otäcka, väsande manicken genom att skruva på sig, lägga sig på fel sida, med en blick som säger "matte måste vara galen". Resultatet brukar dock bli ganska bra. Det får duga så. Dessutom ska detta upprepas flera gånger, helst tre, för att få så bra resultat som möjligt, vilket innebär att man får börja ett par veckor innan själva utställningen.

När man inte är så van utställare, vilket jag inte kan utge mig för att vara, blir det långa dagar i utställningshallen med nervös väntan. Kollar hundra gånger hur långt domaren har kommit i bedömningarna, är det jag snart? Har knappt tid för att äta eller ens gå på toaletten, för att inte missa min tur. När jag sedan har klarat av att visa upp min katt och fått bedömningen känns det hela mycket lugnare och en fika har väl aldrig smakat så gott som då.

Förutom att få katten bedömd är det trevligt att träffa andra uppfödare och prata katt. Förhoppningsvis hinner jag också gå ett varv på utställningen för att se på andra raser än den jag själv föder upp. Efter några dagar med nervös väntan, mycket kattprat är man ganska trött. Trött men förhoppningsvis glad, om det hela har gått bra.  

Fortsättning följer................