Crazy Cat Lady

9. maj, 2019

Veckorna rullar på, jobb, plugga, förbereda inför utställning och kattungeförlossning. Jodå, allt på en gång. Just den här veckan har jag semester för att kunna bistå mina tjejer när det är dags. Den ena honan är på gång och den andra väntas vilken dag som helst. Sova? Det blir inte mycket sömn just nu men det får jag ta igen i slutet av veckan om allt går bra.

De sista uppgifterna i kursen via Pawped är inlämnade och rättade och det har gått bra. Det blev några veckor med riktig hjärngympa men utmaningar triggar ju lite extra. Sen får jag väl skylla mig själv lite också då jag har lite höga krav på det mesta jag gör. Inte slarva och oftast ger det bra resultat. Den tredje och sista utbildningen ska jag ta mig en ordentlig funderare på, den ska vara svår och lite tuffare än de två tidigare. Måste noga tänka igenom om jag ska anmäla mig eller inte.

Det är utställning i maj i Västerås. Kommer åka dit tillsammans med några av mina kattungeköpare som vill prova på. Så bäst att plocka fram alla utställningsgrejer i god tid och se över dessa så allt kommer med. Känns spännande och blir ett litet avbrott i vardagsbestyren. Kattungarna är fortfarande små och känsliga så jag kommer nog inte ta med Iris som jag först tänkt. Får glädjas med de andra i stället. Det brukar alltid vara nervöst under utställningen, så mycket att hålla koll på när man inte är en van utställare. Nerverna är lite på spänn kan man säga.

För övrigt så är det på gång med kattungar. Hoppas kunna ge goda nyheter inom de närmaste dagarna. Men först ska jag försöka få lite sömn. Det är viktigt att ta hand om sig själv om man ska orka ta hand om andra. Sov gott!

Uppdatering kommer :)

17. apr, 2019

Nu är det bara några veckor kvar tills vi får småttingar här hemma. Om allt går bra vill säga. Helt säker kan man ju inte vara förrän det är klart. Men hittils löper allt på enligt planerna. Det är dags att iordningställa bolådor och förbereda inför nedkomsten, se till att allt finns lättillgängligt om något skulle inträffa. De sista dagarna brukar kännas extra långa då allt fokus kretsar kring katterna och man har hela tiden koll på var de är någonstans.

Det händer att mamma katt inte alltid är överens om var kattungarna ska födas och hon kan välja en plats som, i mina ögon, är mindre lämplig. Elsa var ganska envis förra gången, födde en unge i klöspelarens lite svåråtkommliga  lådutrymme, lyftes ur tillsammans med ungen och placerades i bolådan, men bar tillbaka ungen meddetsamma. Här skulle de vara! Hon fick föda klart där och när allt var överstökat flyttades familjen till bolådan och ingången till klöspelaren blockerades. Lite trumpen över detta accepterade hon till slut mina villkor, och lade sig tillrätta med de små.

Vis av erfarenheten kommer jag denna gång att blockera alla ihåliga utrymmen på alla klös- och klätterpelare. Det är svårt att "dra fram" en envis, födande katt och man vill ju inte skada henne eller de små hon bär på.

Mascot har flyttat till ny familj:) Det har tagit lång tid att hitta en familj som skulle passa honom och jag har heller inte skyndat på processen. Tids nog kommer rätt familj, har jag tänkt. Så när en tidigare kattungeköpare hörde av sig och vi var eniga om att det här skulle kunna bli jättebra, så tog vi chansen. Efter en lite trevande start har det gått åt rätt håll. Med miljöombyte i ganska stora mått, från hankattrum till villa, blev det mycket att undersöka.

Den nya kattkompisen, hans son Mozart 1 år, ville ganska omgående bjuda in till lek och var mycket sällskaplig och nyfiken. Mascot var lite reserverad, men det kan man ju få vara när man har skött sig själv under en längre tid. Men idag har de utökat kontakten och Mascot börjar trivas i nya hemmet. Det känns så himla bra när alla pusselbitar faller på plats. Givetvis var det denna familj som vi väntat på. Här får han den bästa möjliga tillvaron som sällskapskatt. Den som väntar på något gott.....Tack Yvonne m.familj för att ni ger honom den chansen.

Den ena går och den andra kommer. Söta Tingeling är hemma igen efter att ha fått en fristad hos min son under en tid då det varit lite stökigt mellan katterna. Nu har "pojkrummet" städats och iordningställts till henne. Hon har haft det lite jobbigt med maten och illamående senaste tiden och vi har en utredning på gång för detta. I morgon ska vi på återbesök hos veterinären för lite nya prover.

Hon blir kvar här en tid, dels under utredningen, men också för att se om det möjligen går att sammanföra tjejerna igen. Hon ligger mig varmt om hjärtat <3 och ingen skulle bli gladare än jag om det skulle lyckas. Men det får tiden utvisa. Lugnt och försiktigt tar vi en dag i taget.

Det är mycket på gång i katteriet, och inte minst utbildningen jag sliter med. De tunga genetikveckorna är över och nya arbetsuppgifter tillkommer. Har en uppgift kvar som jag sliter lite extra med, så jobbig! men är envis och tänker att jag SKA klara det här. Man kan inte ge upp när mer än halva kursen är gjord och nu kommer de roliga veckorna. Det är nu vi läser om förlossning, kattungar och deras utveckling. Själva anledningen till att jag anmälde mig.

Så det är bara att kavla upp ärmarna och ta tag i saker och ting. "Först blir det kaos innan det kan bli ordning". Skriver igen när kattungarna kommit.

Önskar alla en Glad Påsk! 

 

8. apr, 2019

2 månader bara rasade iväg! Varit flera vändor till Stockholm för att para Saga och Elsa, årsmöten i kattklubbarna och nya uppgifter som ledamot/sekreterare, plugga G2 genetikkurs och så lite jobb på oregelbundna tider på det. Man vet att man lever.

Vi åkte totalt 105 mil under en vecka för att para katterna. Första resan gjorde Saga för att träffa Elvis. Det hela gick jättebra, de trivdes tillsammans, och tre dagar senare gjorde vi samma resa för att hämta hem Saga och då var det Elsas tur att få lite egen tid med den charmiga grabben. Elvis och Elsa trivdes så bra ihop och Elvis tog verkligen hand om sin käresta. Det var nästan synd att hämta henne, de var så himla gulliga tillsammans. Den fina bilden på startsidan är så fin. En sista resa för att hämta hem Elsa. Lite tröttsamt var det och sista resan blev det ingen fikapaus, bara raka spåret fram och tillbaka, nonstop.

Nu har det gått några veckor och jag har konstaterat att tjejerna visar tecken på att parningen tagit. Om allt går bra beräknar vi nedkomst för dem båda i vecka 19, början av maj. Det är länge sedan det var så tyst och lugnt här hemma, inget vandrande fram och tillbaka, inget ropande om nätterna. Nu gäller det att vila upp sig lite innan planeringen inför kullarna drar igång. Fortsätter det i samma tempo som hittills är vi snart där.

Mascot har blivit en riktig nallebjörn efter kastreringen. Är min goa arbetskamrat när jag sitter och jobbar vid datorn. När han inte trampar omkring på tangenterna och försöker smyga in ett och annat hemligt ord, ligger han tätt intill och håller koll på vad jag gör. Nu när det varit varmt och fint väder har han suttit ute på balkongen och njutit i solen. Tyvärr kan han inte få vara tillsammans med tjejerna då de har bestämt att hans sällskap inte passar. Men med lite tur så får han det snart bättre. Återkommer om det.

Jaha ja, plugga G2. Genetik, det var inte lätt. Första uppgifterna knåpades ihop under ganska nöjsamt arbete, men sen........jag tror hjärncellerna har packat ihop och gått hem!!

Sista uppgifterna i detta kapitel är snart avklarade och jag hoppas vi snart kommer in på det som handlar om dräktighet och kattungar i stället. Där kan jag känna mig lite säkrare och då har man lite egen erfarenhet att ta till.

Sekreterare i Birmasällskapet blev en ny spännande aktivitet lite hastigt och lustigt. Roligt förstås med nya uppgifter att sätta sig in i. Förhoppningsvis ska jag kunna vara behjälplig och bidra med något till föreningen. Föreningslivet blir lite mer kompliserat när man jobbar oregelbundet, kvällar och helger.

Ja, då finns det lite inplanerat under våren, utan sysselsättning verkar jag inte bli i alla fall. Hoppas kunna tillbringa många sköna dagar på landet också. Inte att förglömma. Det finns en hel del att göra där också i form av målning av trädäck och förråd.

Nu håller vi tummarna för att allt går bra med Sagas och Elsas dräktighet. Vi är snart där.

16. feb, 2019

Nu har alla kattungar flyttat, utom Jasmin "Iris" som stannar hos oss. Det blev lite lugnare ett tag innan Elsa och Saga började löpa, och de löper om varandra, varannan vecka, så det blev inte så lugnt som jag trodde. Mamma Thalia var inte sen att följa efter och löpte som aldrig förr, länge och med kraftig stämma. Jag hade glömt bort hur intensivt hon löper och hur hon travar runt, runt i huset. Det var några påfrestande veckor.

Men idag har vi varit hos veterinären och kastrerat henne. Allt har gått bra och hon mår finemang. Nu hoppas jag hon snart kan komma till ro och bättra på konditionen. Hon har ju haft det tufft efter sista kullen då hon drabbades av livmoderframfall, vilket är ovanligt i kattvärlden, och som resulterade i akut besök hos veterinären. Det stressade henne så till den milda grad att hon tappade ett begränsat område med päls på halsen,och därefter har kullen också tagit på hennes krafter. Nu behöver hon vila och återhämta sig.

Det blir inga fler kullar för hennes del vilket känns lite tråkigt men kanske hon kan ställas ut vid något mer tillfälle, hon blev ju champion förra året, så goda utsikter finns ju i alla fall. För övrigt så rullar det på i katteriet. Vi har planer på parningar under senvinter/vår, ganska snart om vi har tur, vilket skulle innebära kattungar till sommaren. Både Elsa och Saga löper nu och jag har under en kort period haft dem på p-piller men de blir så tjuriga mot varandra och det är lika jobbigt det, så bättre att ta en kull till och därefter bestämma hur fortsättningen ska bli.

Det blir lite plugga framöver då jag hade tur att komma med i Pawpeds internetkurs G2. Det ska bli så roligt att komma igång med den då den handlar om just avel och genetik. Jag hoppas få till mig mycket matnyttigt under kursens gång.

Ja, annars är det jobb som gäller. Svårt att få tiden att räcka till då de oregelbundna arbetstiderna ibland sätter käppar i hjulet för mina planer. Fritiden ska fördelas mellan katter och hund på hemmaplan, möten och en del föreningsarbete, och att umgås med familj och vänner. Just nu längtar jag ut till landet, sol och värme. Har vi tur så kan vi flytta ut dit under senare delen av april och jag börjar redan att smått planera för det. Bara 2,5 månader dit :) :)

Så våren verkar bli full med aktiviteter, ingen risk att man sitter och slöar till.

6. jan, 2019

Som vanligt sitter jag här vid datorn när alla gått och lagt sig (både två- och fyrbenta). Det är mörkt och tyst ute, inget regn och ingen blåst som sliter i grenarna utanför. Så rofyllt. Här inomhus är det lika tyst och stilla. Alla sover (utom jag då). Det enda som hörs är lite skvalpande från katternas vattenfontän. Tiden har gått så fort, jag undrar ibland vad sjutton har jag gjort sen senast? Jo, det kan jag berätta, det har varit full fart sedan jag skrev sist.

Thalias kull har nu blivit 11 veckor gamla och det är full fart i huset. Som tur är valde vi att inte ställa fram så mycket julpynt och framförallt ingen julgran. Fyra små kattungar kan stöka till mer än man tror och det ligger mycket arbete bakom det roliga med att ta en kull. Säkra hemmet, tvätta filtar och sovdynor, sopa kattsand som de har en förmåga att sprida i alla rum, mat, mat och åter mat. Nästan hela deras uppväxt går man runt i "arbetskläder" fulla med noppor efter deras vassa klor när de hänger runt benen i väntan på mat eller när man används som klätter- och klöspelare. Men allt det glömmer man, eller rättare sagt förlåter man, när de kommer och lägger sig i knät för en stunds gosande och sedan somnar så sött. 

Kattungarna har fått sin första vaccinering och om en vecka ska vi på återbesök för den sista sprutan, chip och besiktning. Håller också på som bäst med att ordna med alla papper som följer med vid överlåtelse och startpaket till de kattungar som flyttar hemifrån. Så dagarna bara rinner i väg, som sand mellan fingrarna, och vips är man snart där då de små ska flytta hemifrån. Har man hittat bra familjer till dem så är det ändå en lättnadens känsla som infinner sig när antalet katter i hushållet minskar. Den här gången behåller jag en av tjejerna och en flyttar till fodervärd, då mamma Thalia kommer att kastreras när kullen har flyttat.

Mascot vår fina avelshane kommer inte överens med honorna här hemma så till slut fick jag bestämma mig för att kastrera honom och så småningom få flytta till en egen familj. Jag har ännu inte hittat en passande familj till honom men hoppas att det löser sig snart så han slipper vara ensam på sitt rum. Vi tillbringar en hel del tid hos honom men det är inte samma sak som att få röra sig fritt i hemmet.

Ja, så med tanke på att man jobbar såväl kvällar som helger och det har varit mycket kring katterna, är det nog inte så konstigt att tiden bara flyger iväg. Nu behöver jag fundera över och planera mitt fortsatta avelsarbete. En del förändringar blir det pga oförutsedda händelser. Men först en liten paus för min egen del. Om inte Elsa börjar löpa förstås.....eller Saga.......eller..........